~* Julfirandet förr i tiden *~

[Tillbaka till Sverigemenyn]

Innan tomten kom till Sverige spelade en bock huvudrollen i våra jultraditioner. St Nikolaus gav djävulen formen av en bock. Senare blev bocken huvudfigur i små teaterföreställningar uppförda av barn och ungdomar. På 1700-talet delade en vuxen med getabockmask ut presenterna på julafton. Nuförtiden förekommer julbocken endast som populär dekoration gjorda av halm.

Varifrån kommer 'klappar' i 'julklappar', har du kanske undrat över? Förr i tiden, innan både julbocken och tomten, brukade man under julnatten smyga sig fram till mottagarens dörr, knacka (klappa) hårt och kasta in presenten. Det gällde att ge sig iväg kvickt i mörkret, att inte bli igenkänd. Fastsatt vid paketet fanns ofta ett ironiskt, t.o.m. elakt, rim till mottagaren... Rimtraditionen lever kvar, fast de flesta skriver nog roliga och trevlig saker numera...

Liksom i många andra länder är det numera tomten som delar ut julklapparna. Han härstammar från Sankt Nikolaus. På 1870-talet, genom influenser från tyska juldekorationer, blev Sankt Nicholaus så välkänd i Sverige att han helt sopade bort julbocken från våra traditioner. Tillsammans med vår egen lille hustomte bildade han jultomten.

Tomten var i början inte alls särskilt förknippad med julen. Han var en grå liten figur som bodde ute i ladan och såg till att allting var bra med huset, dess innevånare och alla djuren. När julen närmade sig gällde det att komma ihåg att sätta ut en skål med risgrynsgröt för att hålla honom på gott humör. Om du glömde, eller han inte tyckte om smaken, kunde han bli arg och flytta någon annanstans. Det vore en katastrof, för då skulle de ju inte finnas någon som kunde beskydda familjen och alla möjliga olyckor skulle drabba dem.

Det var på 1880-talet, när Jenny Nyström gjorde sina omåttligt populära tomten-teckningar som han blev huvudsymbolen för julen även här i Sverige.

Julgranen kom till Sverige från Tyskland på 1700-talet. I början var det bara överklassen som hade en. Inte förrän de senaste hundra åren har den blivit en allmän tradition. Eftersom julgranen var en typisk Lutheransk jultradition mötte den inget motstånd och blev snart även en kyrklig juldekoration.

Julkrubbor ansågs höra till katolicismen och var länge förbjudna i våra kyrkor. Inte förrän på 1920-talet då en välkänd präst placerade en julkrubba i sin kyrka bröts förbannelsen och idag ser man julkrubbor i både kyrkor och privata hem under advent.


------------
Copyright © 1997 - 2018 Helena Normark/Graphic Garden®.
Please note that the graphics used to decorate this site are my personal property.